Miraklet som uteblev

Istället för att imorse vaknat glad och stolt över det "svenska JVM-guldet", så vaknade jag en aning uppgiven och väldigt konfunderad över hur i vissa fall ändamålet helgar medlen enligt en del.

För er som inte satt uppe till 5 inatt med förhoppningarna om det första svenska JVM guldet på 28 år men som enbart bjöds på årets antiklimax och för er som inte är insatta så kan jag snabbt förklara att Kanada slog inatt Sverige i JVM finalen med 5-1 efter en allmänt vag insats från småkronorna. Jag tänker inte gå in och marginalt analysera matchen men jag tänker bara ta upp ett exempel som faktiskt bottnar i en sådan vital fråga som moral och etik.




Snabbresumé

En bit in i matchen så kommer Sveriges målvakt, Jakob Markström, ut från egen bur och ska lägga iväg pucken ut ur egen zon. Kanadas Angelo Esposito som i full fart jagar pucken åker efter det att markström lagt iväg pucken, medvetet på markström som får sig en flygtur och faller ihop med hjälmen liggandes några meter ifrån honom. Ingen åtgärd.

När Kanada i tredje perioden får en avvaktande utvisning på sig så åker Markström planenligt mot eget bås för att kunna avlösa en till svensk som ska få komma in på isen. På vägen mot båset kommer en Kanadick och tacklar Markström som såklart blir oskadliggjord och som än en gång får sig en obefogad flygtur. Ingen åtgärd.

Markström som turligt nog inte skadade sig åker senare i matchen ut i sarghörnet för att spela iväg pucken och blir återigen påkörd av en kanadick som slår undan benen på honom. Ingen åtgärd ifrån domaren men de 20 000 på läktaren varav 99% kanadensare buar ut Markström som egentligen inte gjort något fel. Absurt enligt min åsikt.


Det anmärkningsvärda är att domarstaben, innan JVMs start, gått in och sagt att det skulle vara nolltolerans på allt fysiskt spel mot målvakterna och att detta omedelbart skulle bestraffas i form av utvisning. Det är egentligen en oskriven regel att man inte kör på målvakten men när det även statuerats, klart och tydligt, FÖRE turneringens start kan man ju börja undra vad finaldomarna tänkte på.






Det jag vill komma till är att trots att Kanada betedde sig allmänt illa och inte skydde några regelvidriga medel, så fick de inga konsekvenser i form av bestraffningar eller negativ feedback ifrån något håll. Istället belönas det beteendet med mål framåt, hysteriska jubel från den ökänt enögda publiken samt en, i slutändan, vinst över ett sverige som inte stod emot Kanadas anstormningar.

Jag medger själv att när jag ger er min syn på matchen så låter jag, rent objektivt, som en ytterst blåögd svensk som bara är förbannad på domarna och i synnerhet Kanada. Men faktum är att efter sitt, ur en moralisk synvinkel, inkorrekta beteende och sina högst tvivelaktiga handlingar så är det ändå Kanada som idag kan glädjas åt sitt JVM guld och inte Sverige. Med all rätt dessutom. Min slutgiltiga konklusion kan då inte bli någon annan än att: Kanada gjorde det dom skulle och att Sverige inte gjorde det. Kanada gjorde rätt och Sverige gjorde fel.



Frågan som då givetvis pryder mitt bakhuvud är:
Är det ibland rätt att medvetet göra fel?



Justitia



Är det verkligen så att "ändamålet alltid helgar medlen"?



Jag inser, när jag nu granskar inlägget (dock inte till min förtjusning), att det blev något mer seriöst och omfattande än vad det egentligen skulle bli men lämna gärna en rad eller två om din åsikt angående matchen eller frågan i sig! =)

Kommentarer
Postat av: Nisse

Det är sorgligt men sant. En taktisk triumf av Kanada må jag säga likt dina inlägg.

2009-01-06 @ 22:14:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0